"I'd rather go naked than wear fake Chanel"
"I'd rather go naked than wear fake Chanel"
Klockrent uttalande av Courtney Love från tidningen "Harper's Bazaar"
Jag måste säga att trots jag aldrig ägt ett Chanel-plagg (inte oäkta för den delen heller) så håller jag med henne. Jag förstår lyxen med att bära kläder från märken som till exempel Chanel, Marc Jacobs, Louis Vuitton, Burberry etc etc. Men jag ser heller inget fel i att "vanliga" människor som jag själv till exempel helt enkelt inte har råd med sådant utan vanligtvis köper kläder på affärer som till exempel H&M, Åhlens, MQ och kanske Carlings.
Det är inget fel med att vara rik och kunna "slösa" ofantliga summor på Manolo Blahnik skor, Hermès väskor och exklusiva Chanel-plagg. Eller visserligen tycker jag innerst inne att det är tragiskt att människor prioriterar till exempel en Hermès "Birkin Bag" framför att skänka pengarna till människor vars liv svävar i fara på grund av fattigdom.
Så okej jag erkänner att jag är kluven på den här punkten, men det jag ändå menar är att tycker rika människor att det är värt det att lägga ut en vanlig människas årslön på enstaka designerplagg så har de rätt att göra det. Det är deras pengar, de har tjänat ihop pengarna så de gör vad de vill med pengarna.
Så varför ska då "vanliga" människor som för att ha råd med den senaste Louis Vuitton väskan måste spara ihop alla slantar de kan få tag under en lång period tills den senaste väskan inte ens är den senaste längre låtsas som att de hör till dem rika? Varför går människor då och köper den bästa Vuitton-kopian som de kan hitta och låtsas som att de har äkta vara? Varför låtsas vara någon man inte är? Jag kan inte begripa det. Vill du ha en Louis Vuitton väska och budgeten skriker åt dig att låta bli, skit i designerväskan! Köp en snygg väska med bra kvalité som inte är ett svindyrt designermärke och var stolt över den!
Det är inte pinsamt att inte vara svinrik. Det är ett faktum bara. Så varför inte stå för den man är och låta bli att gå runt som en wannabe med Louis Vuitton handväska, Jimmy Choo skor, Roberto Cavalli-jeans och Ralph Lauren-top, om man hemma sen sitter i en liten etta och äter nudlar till middag i en vecka på grund av en aftonklänning från Chanel?
I am the queen of double standards of morality
Klockrent uttalande av Courtney Love från tidningen "Harper's Bazaar"
Jag måste säga att trots jag aldrig ägt ett Chanel-plagg (inte oäkta för den delen heller) så håller jag med henne. Jag förstår lyxen med att bära kläder från märken som till exempel Chanel, Marc Jacobs, Louis Vuitton, Burberry etc etc. Men jag ser heller inget fel i att "vanliga" människor som jag själv till exempel helt enkelt inte har råd med sådant utan vanligtvis köper kläder på affärer som till exempel H&M, Åhlens, MQ och kanske Carlings.
Det är inget fel med att vara rik och kunna "slösa" ofantliga summor på Manolo Blahnik skor, Hermès väskor och exklusiva Chanel-plagg. Eller visserligen tycker jag innerst inne att det är tragiskt att människor prioriterar till exempel en Hermès "Birkin Bag" framför att skänka pengarna till människor vars liv svävar i fara på grund av fattigdom.
Så okej jag erkänner att jag är kluven på den här punkten, men det jag ändå menar är att tycker rika människor att det är värt det att lägga ut en vanlig människas årslön på enstaka designerplagg så har de rätt att göra det. Det är deras pengar, de har tjänat ihop pengarna så de gör vad de vill med pengarna.
Så varför ska då "vanliga" människor som för att ha råd med den senaste Louis Vuitton väskan måste spara ihop alla slantar de kan få tag under en lång period tills den senaste väskan inte ens är den senaste längre låtsas som att de hör till dem rika? Varför går människor då och köper den bästa Vuitton-kopian som de kan hitta och låtsas som att de har äkta vara? Varför låtsas vara någon man inte är? Jag kan inte begripa det. Vill du ha en Louis Vuitton väska och budgeten skriker åt dig att låta bli, skit i designerväskan! Köp en snygg väska med bra kvalité som inte är ett svindyrt designermärke och var stolt över den!
Det är inte pinsamt att inte vara svinrik. Det är ett faktum bara. Så varför inte stå för den man är och låta bli att gå runt som en wannabe med Louis Vuitton handväska, Jimmy Choo skor, Roberto Cavalli-jeans och Ralph Lauren-top, om man hemma sen sitter i en liten etta och äter nudlar till middag i en vecka på grund av en aftonklänning från Chanel?
Kommentarer
Trackback
